Lipsill

Jag stod pᥠen nattbuss och sá¥g hur allting myllrade av liv Det var á¤ndᥠsᥠá¶dsligt, om man kunde fá¶rstᥠhur allt gick sᥠfel? Och vad á¤n de e Din lipsill, sluta grina, vad á¤r det som á¤r sᥠsvá¥rt? Dina minnen sá¤ger allting, [du tror du att du bá¤r] Vá¤rken slá¤pper efter ett tag, och dᥠses vi snart Du kan má¥nga sá¥nger som bra beskriver dig som du vill va Man ká¤nner igen sig och slipper va sᥠensam som man á¤r bland stadens alla trá¤d, en egen vá¤rld Sᥠlistigt, det var som ett knivhugg pᥠkrogen mitt pᥠdan Och pᥠriktigt á¤r en dagdrá¶m, du tror du att du bá¤r Vá¤rken slá¤pper efter ett tag, och dᥠses vi snart